Mina Vingslag

Hittade en bra "kort" version om vad fibro innebär och behövde uppdatera mig själv lite eftersom jag tycker att jag är mycket bättre nu än för ett par år sedan... men... har en hel del symptom ändå.
Har skrivit de symptom jag känner nu (från och till) i fetstil...
Som sagt, mest för att påminna mig själv lite.

((Just nu har jag fruktansvärt ont i ländryggen... skulle inte ha jobbat i trädgården härom dagen))

En förkortad sammanställning på Fibromyalgins symptom

· Värk i hela kroppen, såväl höger som vänster sida. Konstant daglig värk och /eller smärta vid väderomslag eller vid för hög aktivering av kroppens muskler när man ansträngt sig.

· Onormal smärta i huden.(ibland)

· Ömma punkter, som vid beröring och tryck upplevs mycket smärtsamma.

· Trötthet. Dels allmän trötthet och dels muskulär trötthet. Känsla av att aldrig vara utsövd.

· Nedsatt muskelstyrka. Man orkar ej utföra samma rörelser som friska människor.

· Sömnproblem. Svårt att somna och man vaknar ofta under natten på grund av värk och stelhet. Den djupa REM-sömnen är störd.

· Problem vid väderväxlingar. Kyla, blåst, regn eller fuktig värme ger ofta ökade smärtor, likt krampsmärtor. Vid låg luftfuktighet och lågt lufttryck reagerar musklerna med värk.

· Yrsel. Vaknar man med huvudvärk och yrsel är det ofta fibromyalgi.

· Morgonstelhet, det kan ta en till flera timmar innan stelheten går över även när man suttit stilla en längre tid.(har dock blivit bättre senaste tiden *peppar,peppar*)

· Domningar och stickningar i muskulaturen, speciellt nattetid.

· Olika magsymtom. Buller och körningar i magen, omväxlande hård och lös avföring, även kallad "colon irritable". Stress och oro förvärrar symtomen.

· Huvudvärk. Två typer av huvudvärk är vanliga. Dels den som strålar upp mot nacken, pannan och käkarna, dels en som är dov pulserande över hjässan och pannan.

· Svullnadskänsla i fingrar och tår. Denna svullnad kan man oftast inte se med blotta ögat.

· Influensaliknande symtom. Frysningar, svettningar, feberkänsla och tilltagande värk i kroppen. Detta fenomen uppstår nästan alltid vid väderomslag.

· Fumlighet. Den drabbade tappar saker, glömmer lätt och är klumpig i största allmänhet.

· Infektionskänslighet. Man har lätt att få infektioner av alla typer.

· Oro och stress. Inaktivitet och enbart vila förvärrar smärtorna. (inte så ofta numera)

· Humörförändringar såsom aggressivitet, lätt för att gråta och kort stubin.

· Störd funktion i underkäken.

· Vätskeansamling i kroppen.

· Hudrodnad. Eksem av olika slag samt allergier mot pollen och astma finns hos 50-65% av fibromyalgikerna. (eksem sedan jag var barn)

· Förhårdnader, torr hy och torra slemhinnor (även i underlivet), där svampväxt ofta får grogrund.

· Dimsyn(fibrodimma). Trötthet i ögonen gör det svårt att läsa och att fästa blicken.

· Muskelspänning, speciellt närmast bålen.

· Allodynia, d v s nedsatt muskelkraft hos hjärtat.

· Skakningar och darrningar.

· Det yttre (Perifera) sympatiska nervsystemet är onormalt.

· Smärtor under fötterna, som gör det svårt att gå.

· SiccSyndrom, d v s nedsatt sekretion (utsöndring) i tår- och spottkörtlar samt i nässlemhinnan. Ljud-och ljuskänslighet.

· Godartade knutor och knölar, förekommer lite varstans på kroppen t ex vid halsen och i armvecken.

· Tungt att andas. Hugg i bröstet vid inandning.

· Ansiktssmärtor. Ansiktssmärtorna kan komma från tuggmusklerna runt käkleden och käkbenet.

· Bröstsmärtor, hjärtinfarktssmärta eller kärlkrampssmärta. Det är en smärta som känns som om den strålar ut i ryggen och armarna och/ eller efter ena sidan

· Ländryggsproblem. Ofta debuterar fibromylagi-sjukdomen med ryggbesvär av olika slag.

· Nedsatt sexualdrift.

· Metallsmak och saltsmak i munnen.

· Ökad känslighet för lukter resulterar ofta i illamående.

OBS!!!
Här nedan har jag INTE skrivit vad jag känner i fetstil utan det är bara texten som var skriven så...

Huvudsymptom
Huvudsymptomen vid FMS är värk och/eller ömhetskänsla i kroppen samt onormal trötthet/kraftlöshet.
Dessa två symtom har alla FMS-patienter.
En del upplever att värken är värst, för andra är tröttheten/kraftlösheten det som förstör mest i deras vardag.
Värk och trötthet är subjektiva symtom, vilket innebär att det är något som man känner och upplever, men kan egentligen inte mätas med några objektiva metoder.
Patienten kan ha en mycket stark värkupplevelse och vara ohyggligt trött men det syns inte utanpå. Värken går heller inte att mäta.
Missförstånd
När en FMS-patient söker läkare berättar hon om sina symptom. Tyvärr finns det alltför många inom sjukvården som inte accepterar eller har kunskap om FMS. Detta gäller detta inte bara sjukvården, utan även arbetskamrater, vänner och släkt varken vill eller kan, i de flesta fall, förstå att FMS faktiskt är ett handikapp, som tyvärr inte syns utanpå.
Värken
Värken som FMS-patienter har beskrivs som molande, svidande, brännande eller stickande. Värken sitter i hela eller delar av kroppen och flyttar sig ofta.
De allra flesta FMS-patienter har ständig värk under dygnets 24 timmar. Värken varierar väldigt i intensitet. Vissa dagar (eller timmar) är "skapliga", andra väldigt jobbiga med intensiv värk och ofta i kombination med "bly i hela kroppen". Värken kan lindras av viss värme. Det är så olika från person till person och från dag till dag.
Många upplever att värken sitter i muskulaturen medan andra tycken att den är kraftigare in mot benen, mot benhinnorna eller senfästena.
Stelhet
De flesta lider också av en stelhetskänsla som kan sitta i under hela dygnet, men för flertalet mest på morgnarna eller efter en stunds stillasittande.
Ömhet
Värken kan också kännas som om den sitter i själva huden eller strax därunder. De kan har svårt att bära åtsittande kläder och ömmar i allmänhet även vid mycket lätt beröring. De står inte ut ens med lätta smekningar eller kramar. Kort sagt, man är som "ett enda stort blåmärke".
Väderkänslighet
Kyla, fukt och drag brukar medföra ökad värk. Många FMS-patienter har blivit väderkänsliga sedan de drabbades av sjukdomen. De kan känna och påverkas negativt av kommande lågtryck eller instabila väderlägen. Högtryck och vackert väder däremot gör att de ofta känner sig bättre, även om symptomen inte försvinner.
Värk och domningar i händer och fingrar
är mycket vanligt. En ortoped kan då misstänka att en nerv sitter i kläm och föreslå operation. Symptomen behöver dock inte bero på en kronisk inklämning av nerver vid FMS, utan kan bero på den tillfälliga vävnadssvullnad som följer med sjukdomen. Detta bör ortopeden vara medveten om.
Huvudvärk
De flesta patienter besväras av huvudvärk. För en del är huvudvärken ett av de allra värsta symptomen. Andra har en lindrigare huvudvärk som kommer med oregelbundna mellanrum. Den vanligaste formen är den som sitter i eller utgår från nacken och sedan strålar fram mot tinningarna eller pannan. Många har också värk och en tryckkänsla bakom ögonen.
En annan form av huvudvärk är den som sitter över hjässan och som kan upplevas som tryckande eller pulserande.
En tredjedel av FMS-patienterna har dessutom migränsymptom. De FMS-patienter som får migränanfall har som regel tidigare haft dessa innan de insjuknade i FMS.
Trötthet, kraftlöshet
FMS syns inte utanpå. Muskulaturen är normal och man har inga förvridna leder. Många patienter kan gå och röra sig utan synbara problem. De kanske ser påfallande friska ut. De är ofta noga med sitt yttre.
Trötthet
Är ett av de två huvudsymptomen. På samma sätt som värken, varierar trötthetskänslan från dag till dag, från stund till stund.
Det är oftast svår att förutse. Man kan känna sig någorlunda pigg, men en stund senare har trötthetskänslan tagit över.
En del av tröttheten beror säkerligen på att de flesta FMS-patienter sover dåligt.
Den främsta orsaken till trötthetskänslan är kraftlöshet. Ska man göra någonting särskilt med fingrar, händer och armar drabbas dessa mycket snabbt av kraftlöshet. Upprepade rörelser utlöser särkilt tydligt denna kraftlöshet. Det räcker med att skala några potatisar, plocka några tallrikar ur diskmaskinen, ställa upp några koppar i skåpet eller hänga upp några plagg som man har tvättat för att kraftlösheten ska infinna sig. Man blir fumlig, tappar föremål och slår sönder saker.
Man behöver en ganska lång paus för att sedan kunna utföra samma arbetsuppgifter igen. Allting tar mycket längre tid än normalt.
Sömnen
Cirka 80 procent av FMS-patienterna har en dålig, ofunktionell sömn. De vaknar aldrig utvilade och många tycker att de är tröttare på morgonen än då de gick och lade sig.
Det finns två olika förklaringar till varför flertalet FMS-patienter har en försämrad sömn. I ena fallet störs sömnen av upprepad värk eller domningar i kroppen. De väcks och behöver ibland söka sig till värme eller ställa sig i duschen för att minska värken. Sedan försöker de somna om men väcks ofta efter en stund igen.
Den andra förklaringen är en störning i själva sömncykeln. Sömnen är ytlig och orolig och man är lättväckt. Med hjälp av EEG-undersökningar har man kunnat konstaterat att den s k stadie-IV-sömnen inte fungerar normalt vid FMS. Denna del av sömnen är viktig - det är i den som kropp och själ återhämtar sig. Blir stadie-IV-sömnen störd sker det ingen återhämtning.
Närminnet
Vid FMS är det mycket vanligt att patienten upplever symptom eller störningar som kommer från det centrala nervsystemet. Hit hör problemet med närminnet - man minns inte vad som sades i telefonsamtalet, varför man öppnade kylskåpsdörren, etc - liksom försämrad koncentrationsförmåga - man klarar inte av att läsa mer än en rad i en tidning och har svårt att koncentrera sig på vad som sägs i ett samtal, osv. Båda dessa symptom är mycket störande och oroande för FMS-patienten, som inte sällan fruktar att ha drabbats av Alzheimers sjukdom. Men den oron är obefogad, vid Alzheimers dör hjärncellerna successivt och det är inte fallet vid FMS.
De flesta FMS-patienter märker att problemen med närminnet och koncentrationsförmågan varierar med det allmänna hälsotillståndet. En dålig dag fungerar minnet och koncentrationen sämre. Under en skaplig dag minns man bättre och koncentrationen fungerar.
Det finns ett par troliga förklaringar till närminnes- och koncentrationsproblemen. Den ena utgår från det faktum att vår hjärnverksamhet är ordnad så att det som är viktigast prioriteras. Värk är den starkaste signal som vårt sinnessystem känner till. Vid stark smärta i kroppen sorteras därför de flesta andra signaler bort.
Man kan jämföra med ett njurstensanfall, Då sitter inte den drabbade och konverserar eller bläddrar i en tidning. Vid FMS pågår en ständig värk som varierar i styrka.
Under smärtsamma perioder går kraften åt till att motarbeta eller minska smärtan, vilket i sin tur går ut över förmågan att minnas.
Den andra förklaringen är mer biologisk. Hjärnans olika delar är sammankopplade med hjälp av långa nervtrådar. Dessa ligger inbäddade i vätskerik vävnad. Vissa beståndsdelar i denna vävnad, t ex glutamat, kan vid värk öka i volym. Det leder till en svullnad i den vävnad som omsluter nervtrådarna. Då kan transporten av nervsignaler försvåras eller bli långsammare, och då får minnessignalerna svårare att komma fram.
Irritation och humörsvängningar
Detta är också en vanlig störning i det centrala nervsystemet. Man växlar mellan att känna sig nedstämd och mer normal, har kort stubin och svårt att stå ut med sig själv och med omgivningen. Dessa förändringar i sinnesstämningen kan förklaras med att värk och trötthet naturligtvis är en stor psykisk påfrestning i sig. Man är helt enkelt inte riktigt sig själv när man plågas av dessa symptom.
En annan, mer biologisk förklaring är att blodcirkulationen i centrala delar av hjärnan i det s k thalamusområdet blir försämrad. Detta kan förklara sinnesförändringarna och kanske även trötthetskänslan.
En tredje förklaring kan vara att man får en minskad mängd av ämnet serotonin. Ungefär hälften av alla FMS-patienter lider av detta.
Synproblem
Ytterligare ett symptom är synproblem, man ser suddigt eller dimmigt. Många upplever också att de periodvis har svårt att fixera blicken och ser oskarpt. Patienterna tror då ofta att de behöver glasögon eller att de glasögon de har är för gamla. De går till optiker och får nya glas utprovade, men inte heller dessa fungerar. En del berättar att de har byrålådan full av glasögon.
Synproblemen kan variera från dag till dag, från stund till stund. Emellanåt ser patienterna bra, emellanåt suddigt. Det betyder att de egentligen har en normal synförmåga.
De tillfälliga synproblemen beror på störningar i ögonmuskulaturen, vars arbete regleras med hjälp av vissa hormoner, särskilt adrenalin. Synstörningarna vid FMS orsakas sannolikt av att detta hormon i för stora eller för små mängder tillfälligt påverkar ögat.

Övriga vanliga symptom
Onormal ljus- och luktkänslighet är ett ofta förekommande symptom.
Liksom en ökad kroppstemperatur, eller, ännu vanligare, en feberkänsla men utan mätbar feberstegring. Det finns vetenskapliga skäl att misstänka att dessa symptom vid FMS beror på immunologiska störningar.
Många har en nedsatt tolerans mot alkohol Man möter nästan aldrig någon FMS-patient som missbrukar alkohol.
En del patienter har öronsusningar, d v s tinnitus, och ibland även en försämrad hörsel. Dessa symptom har troligen sin förklaring i den tidigare nämnda försämrade blodcirkulationen i hjärnans centrala delar.
Många FMS-patienter upplever att deras förmåga att klara av psykisk stress är mycket sämre än tidigare. De hade ju innan de blev sjuka varit ambitiösa, duktiga och drivande. Då kunde de hantera flera uppgifter samtidigt. De tyckte att det var roligt att ha mycket på gång. Men sedan de drabbades av FMS har de fått stora svårigheter att klara av de mest banala påfrestningar. Ett oväntat telefonsamtal kan räcka för att försämra tillståndet.

Vegetativa symptom (symptom som inte kontrolleras av viljan eller medvetandet)
Störningar i de inre organen, dvs störningar i hjärtrytm, andning, mag- tarm- och urinfunktioner är vanliga vid FMS. Det rör sig om s k vegetativa symptom, d v s sådana som inte kontrolleras av viljan eller medvetandet.
Hjärtklappning
En plötslig omotiverad hjärtklappning, t ex med hugg i bröstet, gör att man fruktar någon hjärtsjukdom och uppsöker akutsjukvården. Där blir man lugnad eftersom EKG och andra undersökningar är normala. Det bör understrykas att det är naturligt och riktigt att söka läkarhjälp vid första tillfälle då man har misstänkta hjärtsymptom, men har man fått ett lugnande besked finns det ingen anledning att genomgå nya undersökningar vid nästa tillfälle som samma symptom uppträder.
Andnöd
Att plötsligt få en känsla av andnöd, att ha svårigheter att andas i situationer när man inte nämnvärt ansträngt sig kan också upplevas som ett dramatiskt och oroande symptom. Men inte heller de här problemen visar sig vara symptom på någon pågående allvarlig sjukdom i andningsorganen.
Störningar i tarmfunktionen
Cirka hälften av FMS-patienterna har störningar i tarmens funktion. Symptomen är diarréer eller mycket lös avföring som växlar med perioder av förstoppning. Tarmen upplevs nästan ständigt vara i olag, tarmbuller, gas och knip ingår också i symptombilden. För många är dessa symptom mycket störande och obehagliga.
Patienterna kan vara rädda för att gå ut eller för att resa t o m kortare sträckor, då de inte litar på hur tarmen ska bete sig, kanske får de plötsligt en diarréattack. Denna rädsla är mest uttalad i oväntade eller pressade situationer.
Många FMS-patienter har sökt läkarhjälp för sina tarmproblem, de har ofta genomgått röntgen och andra undersökningar, men det har aldrig kunnat påvisas något fel på tarmen. Diagnosen irriterad grovtarm (colon irritable eller IBS) är vanlig och då ordineras t ex fibertillskott,
rekommendationen är riktig, men den upphäver dessvärre sällan tarmstörningarna.
Urinträngningar
Att man kissar oftare än normalt kan också vara ett symptom vid FMS. Många patienter har av denna anledning sökt urolog och fått gå igenom olika specialistundersökningar, dock utan att något organiskt fel på urinblåsan eller urinvägarna kunnat påvisas. Diagnosen lyder då ofta interstitiell cystit.
Omväxlande kall och varm, fryser
Andra upplevelser och symptom i kroppen som kan förknippas med FMS är att omväxlande och till synes omotiverat bli kall eller varm i kroppen, särskilt i armar och ben. Somliga erfar att de har mycket lätt för att frysa, särskilt om händerna och fötterna. Dessa patienter klär sig alltid extra varmt, de bär extra sockor och benkläder och de kan t o m tycka att de behöver använda vantar inomhus. Några av dem har typiska symptom på något som kallas Raynards sjukdom. Fingrarna blir kritvita och stela i kyla och sedan mycket smärtsamma när de värms upp igen.
Domningar, stickningar, muskelkramper
Domningar och stickningar i armar och ben, särskilt nattetid, är mycket vanliga symptom. Muskelkramper liksom ofrivilliga muskelryckningar besvärar somliga patienter.
Svullnad
Svullnad i olika delar av kroppen, speciellt i händer och fötter, förekommer också vid FMS. Ännu vanligare är en diffus känsla av svullnad i hela kroppen, alltså inte bara i händer och fötter. Många kan på vågen se att de har ökat eller minskat något eller några kilon under dygnet och denna viktförändring följer deras svullnadskänsla.
De här vegetativa symptomen är vanliga vid FMS. De varierar ofta i styrka och intensitet, de kommer och går. Symptomen följer allmäntillståndet.
Under en dålig dag med mycket värk och trötthet brukar flera av dem dyka upp. De kommer eller de blir tydligare i situationer då man utsätts för påfrestningar, särskilt om de är av psykisk natur.
Den teoretiska förklaringen till dessa vegetativa symptom är störningar i det sympatiska nerv- eller hormonsystemet, d v s ständig eller tillfällig obalans i kroppens reglering av adrenalin och/eller acetylkolin.
Samtliga uppgifter är hämtade ur Ulf Schenkmanis och Robert Olins bok "Fibromyalgi", utgiven 1996 på Sveriges Radios Förlag

Dålig på att uppdatera.... aja.. får vara en blogg som uppdateras då tid och lust infinner sig... :-)

Jobbar numera som larmoperatör på ett trevligt företag... trivs sjukt bra!!

Trodde inte jag skulle klara av stillasittande arbete pga fibron, men ack så fel jag hade... det går jätte bra!! Kan jobba flera dagar i rad och fulla pass :-)

Tyvärr är jag bara timvikarie, men hoppas på att kunna få fast...

Annars lever livet som förr tillsammans med J och Ängla. Mamma har skaffat en ny hund, saknaden efter Tindra finns kvar men Freja är en underbar liten tjej!!

Återkommer med bilder och så...

På lördag är det dags för årets thaiboxningsgala, ska bli kul!!

Söndag fyller sambon år och hans föräldrar, hans syster och hennes kille kommer hit och äter middag, vad vi ska bjuda på vet jag inte än.

Tisdag drar vi till Höör och tattoo world... J ska ha en ny tatuering igen och som det verkar så ska jag oxå få en :-) Återkommer med bilder där oxå!!

Nu ska vi åka och hälsa på farfar, lämna lite korsord till honom så han har att göra.

Älskar min fina familj!!!